Underbar segling

Vilken dag vi haft till havs idag! Det har varit helt underbart! Till och med jag kom över rädslan för lutning, även om det gick stora vågor. Så annorlunda mot Vänern. Vågorna var mjuka och rullande och inte hårda och psykotiska som på Vänern där de kommer från alla håll samtidigt. Och alla underbara kobbar! Jag är verkligen avundsjuk på de som kan segla så jämnt.
Vi toppade idag med 7,5 knop med vår kära Grace! Bara segel, ingen motor! Verkligen toppen. Tyvärr hade vi två gastar som hängde över relingen (Fabian och Felicia), förhoppningsvis lär de sig tillslut att de måste käka innan vi sticker iväg. Lite strul hade vi med plottern som dog ibland, visade sig att baterierna inte laddats (vi hade glömte koppla ihop landström och batterier)
När vi skulle gå in mot Varberg fick vi lite "besök" vi inte räknat med. Av en ren tur vände sig Kenneth om och såg då Stena Line färjan vääädigt nära vår båt. Snabbt fick vi igång motor så vi kunde styra undan - blev lite nervöst och vi kände oss enormt små.
Just nu ligger vi i Varberg och har precis njutit av grillat, gott vin och en skön dusch.
I morgon väntar Varbergs fästning och dagen efter går färden förhoppningsvis till Anholt.

Brukar inte svära...

... men nu måste jag! Fy fan säger jag! På spårvagnen tillbaka till Långedrag igår kväll var det någon som snodde Kenneths plånbok. Det var ett gäng som gick på, åkte en station och sedan gick de av. Pengar, kort, jaktlicens och körkort borta. Vi hade tagit ut en massa kontanter för att ha under resan för att betala hamna gifter mm, vi som aldrig annars har ko tanter på oss!
Polisanmälan, spärrning av kort och anmälan till försäkringsbolag är gjord! Så himla surt!
Försov oss lite i morse, inget Danmark och ingen plånbok - urk!

Ändrade planer

Danmarks väderrapportering gick ut med kulingvarning (15 m/s) så vi tog ett snabbt beslut att inte gå över till Läsö utan vi styr mot Varberg istället. Känns som ett bra beslut tycker jag!

Långedrag

Dagen ägnade vi åt att låna cyklar i gästhamnen i Långedrag för att ta oss till Sea Sea. Behövde införskaffa däckslina (säkerhetslina som fästs längs med durken som man kan haka fast livlinor i), ny patron till Fabians väst mm. Vilket otroligt mysigt ställe Långedrag är!
Tog oss även in till Göteborg för att kolla på Harry Potter filmen, och trots att den var riktigt bra lyckades jag somna en stund mitt i. Får skylla på den jobbiga natten jag haft. Kenneth tog även med sig alla barnen och åkte Göteborgshjulet - mig fick de inte med för det är det värsta jag vet.
I morgon blir det en tidig start igen, vid halv sju planerar vi att kasta loss och sätta kurs mot Danmark och vårt första stopp Läsö. Ska bli spännande att äntligen få segla ut på havet. Känner mig inte det minsta orolig trots att jag aldrig känt mig så liten som när vi seglade förbi alla stora färjor och fartyg.

Natti natti alla!

Vilken natt!

Har varit med om den värsta natten i mitt liv tror jag! En gång per timme passerade två passagerarbåtar i VÄLDIGT hög fart. Hela båten skakade och ryckte och jag trodde att nu jädrar, nu rycks vi sönder. På morgonen ökade de till minst en gång i halvtimmen. Vid halv nio hade jag fått nog - väckte Kenneth och sa till honom att nu drar vi till Långedrag (Micke fick lov att gå dit redan igår kväll).
Sagt och gjort, nu ligger vi här tryggt och bra.
Ska fira med Fattiga Riddare till frukost!

I Göteborg

Så har vi nått västkusten och Göteborg. Känns i kroppen att vi varit igång i 12 timmar igen. Jag är oerhört imponerad av barnen som är så snälla, Deras dagar brukar bestå av tv-spel, datorspel, cykling och fotboll och inget av det kan de göra på båten men det fungerar hur bra som helst. De är själva imponerade av att det går att vara utan allt detta
Idag fick de krypa ner och kolla på film (första gången sedan vi stack iväg) och mysa.
I alla fall, nu ligger vi här vid Operan, var fullt vid Lilla Bommen, utanpå två andra båtar. Känns lite konstigt att kliva runt på andras båtar för att ta oss i land. Känns inte så tryggt heller när passagerarbåtarna dundrar förbi så det bilds världens svallvågor och vi guppar, rycker och drar - håller tummarna att förtöjningarna håller...
Kvällen bjöd även på en välbehövd dusch, första sedan i söndags!
Och vet ni - prasselbrallan från min dröm dök även upp här. In real life den här gången och utan silverfärgade byxor och guldjacka. Cykeln hade han nog lämnat hemma för den såg jag inte...

Vi har det bra...

... vi här bak i ruffen och vill ej vara med on något grund...

På Göta älv, mot Lilla Bommen eller Långedrag.

Tacomys i Lilla Edet

Ett ofrivilligt stopp vid Lilla Edets sluss på grund av att vi väntar på tre fartyg som ska passera. Passar på att käka lite lunch och lyssnar på Flisan och Kenneth som diskuterar bästa sättet att slussa.

Slussning

För oss har det gått kanonbra att slussa, men vi körde den enkla stilen och lade oss utanpå en annan båt, våra kära norrmän på sin Bavaria. Vi satte tampar på hans båt, Kenneth hoppade (öhh, stapplade mer likt med hans onds rygg)över till dem och hjälpte till där - första efter sista Slussen i Trollättan tog vi bort tamparna.
Men vi såg andra mindre lyckade slussningar! En fastnade med fören i ett hål i slussväggen och skrapade upp hela fören, en annan blev av med tamparna och några lyckades tappa taget så dras båt drev ut i mitten så de höll på att ställa sig fören mot vår båt och aktern fast mot slussväggen. Folk hoppade fram och tillbaka på sina båtar, men vi hade bästa slusskompisen man kan ha så vi hade det hur lugnt som helst!
Men Göta kanal med 58 slussar vet jag inte om jag kan kalla semester... Jag tyckte att det här räckte!

Oj oj oj

Flisan är bra rolig! När vi står och slussar säger hon "mamma, varför kissar alla båtar?" gissa om jag började skratta när jag insåg att hon pratade om vattnet som sprutar ut från kylning av motorn...

Inte igen Åhmans

För er som känner oss väldigt väl vet att vi kan vara ganska glömska när vi ska ut och resa osv. Svärfar Roland har t ex fått satt sig i bilen mitt i natten för att åka till Arboga med flygbiljetter som vi glömt hemma på byrån... Jag säger vi fast det egentligen var jag... Och nu händer samma sak igen! När vi närmade oss Vänersborg och det var dags att byta kartor i plottern och även ta fram nya sjökort (pappersvarianten som jag hela tiden kollar av så vi vet var vi är om plottern skulle gå sönder), ja - då har vi glömt alla sjökorten hemma!!! Över västkusten och Danmark! Suck! (Och vi den här gången var Kenneth...)
Med svansen mellan benen var det bara att ringa och försöka lösa transport av korten.
En stor kram till svärmor som hämtade korten hos oss och till min pappa som satte sig i bilen och körde till Trollhättan.
Vi är så tacksamma för er hjälp! Och nej, vi vill inte veta vad ni sa om oss och hur glömska vi är...

Vilken dag

Planerad avfärd från Läckö sköts upp med ett par timmar, blåste alldeles för mycket. När vi väl kom iväg och in i kanalen till Dalsbosjön fick vi en släng av grundnojan igen - bara en massa stenar överallt och land ca två meter från båten. Läskigt! Alla kidsen sov när vi åkte igenom och även ett tag ut på Dalsbosjön. Vilket självklart gjorde att Fabian blev lite sjösjuk. Duktig som han är så sa han bara att det är sådant som händer. Seglingen ner till Vänersborg var lite tuff ett tag med ganska så stora vågor som rullade in långsides - gillar ju inte när det lutar för mycket... Men det kändes bättre när jag såg jur mycket Mickes båt krängde - blev lite tryggare då!
Väl i Vänersborg var det dags för broöppningar, och det var en upplevelse! Vi var tio stora båtar som cirkulerade på en väldigt liten yta i väntan på att bron skulle öppnas. När vi väl fick klartecken och började köra på, då tutar ett stort lastfartyg på oss för de skulle gå före, fast vi fått ok. Vet inte vad det blev för fel, men vi klarade av en snabb giring och så var det löst.
Första Slussen gick över förväntan, fick ta rygg på en norrman på en stor Bavaria. Skönt! Jag hade varit så orolig.
Framme i Trollhättan var det fullt i gästhamnen, och nästa bro gick inte att öppna så vi var lite "fast". Men jag sa till Kenneth och Micke att vi trycker in oss, får väl dela boj med någon.
Vid halv tolv på natten fick vi äntligen i oss kvällsmat - den här dagen har varit väldigt lång! Kommer nog kännas i morgon...

Nytt försök

Snart ska vi lämna Läckö för att ta oss till Vänersborg.
För tillfället blåser det på ganska rejält men det ska tydligen mojna under morgonen/förmiddagen. Kan säga att vi längtar efter att komma iväg, komma till västkusten.
Men innan det har vi lite slussningar som vi ska klara av. Förhoppningsvis hinner vi ta ett par slussar redan i eftermiddag/kväll - men vi får väl se... än så länge har vi inte nått de dagsmål som vi satt upp.
Någon som är bra på drömtydning? Drömde i natt att vår båt sjönk, alla klarade sig. Det var en kille (som vi känner litegrann från båtklubben) han hade på sig silverfärgade prasselbyxor och en guldjacka. Av någon anledning skulle han ha på en stor cykel på båten, men det gick inte och då blev han skitarg, tog vår båt med oss på och körde ut den på sjön. Där sänkte han båten. Men det fanns en grön knapp som blinkade som var till för tömning av båten som vi missade när vi var så fokuserade på att få ur barnen. Fabbe satte jag fast innanför min väst eftersom hans seglarväst löstes ut i förrgår. När vi väl kom iland stod Viveka och Ingela där och tog emot oss. Jon hade simmat efter "skurken".
Hmmm känns det bra eller?!?

Besvikelsen är enorm

En och en halv timme innan start av Läskiga Läckö var vi på plats för att köpa biljetter. Vi skulle ha fem stycken och det fanns bara två kvar. Det visade sig att de enbart tar med åtta barn per visning...
Behöver jag beskriva den besvikelse och ilska som uppstod hos Fabian, Theo och Max.
Kenneth och jag tog med oss våra grabbar och William på visningen av slottet men Fabian gick med på det först efter att jag fått lova att vi ska åka hit en annan gång och gå på den läskiga visningen.

Sopor från himlen?

Festivalfolk eller pingviner? Nej, det är familjerna Åhman och Borén (delar eftersom inte alla ville vara med på bild eller är vakna) som gav sig ut på promenad till Spiken. Regnet överraskade oss och vi fick ta till det som fanns för att hålla oss torra.
Kan säga att vi väckte uppmärksamhet och kommer pryda ett och annat tyskt, norskt och svenskt fotoalbum.

Läskiga Läckö

Vindgudarna hörde mig nog lite för bra igår när jag bad om bra seglingsväder... idag blåser det ca 12 m/s vid Pålgrundet, vind sydväst. Vilket innebär att vi kommer att ha vinden så gott som rakt emot oss och med stor risk för jättevågor (ca 2-3 m höga). Känns lite så där kände jag så när Micke kom och meddelade att Max inte vill gå iväg idag på grundet av vinden så kände jag att jag stöttar honom.
I stället ligger vi kvar vid Läckö, kidsen ska få gå på rundvandring på slottet, men även en egen tur som heter Läskiga Läckö! Skulle själv vilja gå den men den är bara för barn.

Så istället för att kasta loss, ska en mysstund och långfrukost förberedas.

Grundnoja

Så har vi kommit fram till Läckö. Väldigt fint här, men vi var riktigt nervösa när vi skulle gå in i hamnen. Med bara 2 meters djup och grund runt omkring kändes det inte helt okej. Ett nytt moment var även att lägga till vid en bojkrok - men det jobbet fick Flisan och givetvis klarade hon det galant! Nu ligger vi här och vi har redan börjat oroa oss för hur vi ska ta oss ut. Ska visst blåsa upp...

Men det är i morgon, nu ska vi grilla och ha det bra!

Äntligen är alla vakna

Gastarna vinner

Gastarna vann och vi fick gå på plankan! Tror de vart lockade av ett dopp i solen eftersom de hoppade i efter oss! Flisan sover än!

Myteri!!!

Gastarna gör myteri! På båda båtarna! Vi funderar på att låta dem gå på plankan, eller ja, peken...
Theo, Fabian och Max hotar med kölhalning om vi inte går in till Läckö slott. Vi får väl se vilka som vinner.

Tack Ingela

För att du påpekade att det inte gick att kommentera mina inlägg, nu ska det vara fixat! Så nu är det bara att höra av er.

Vi går för tillfället för motor och håller på att passera Mariestad. Vindguden är inte med oss, men däremot solen. :-)

Tidig morgon

I morse väcktes jag av Kenneths klocka som ringde halv sex, han hade gsökt stänga av sitt larm. Suck! Jag som skulle få sovmorgon till sju...
Vid åtta lämnade vi ett soligt Sjötorp och har tagit sikte på Vänersborg.
Vi har trötta gastar med oss, Flisan och Fabian sover fortfarande. Max är på sin båt idag eftersom han mår lite dåligt.

12 timmars segling

och vi kom till Sjötorp. Flisans reaktion när hon vaknade var "Va, dit kommer man ju hur snabbt som helst med bil. Varför har vi inte en motorbåt"(Och vi insåg snabbt att vår lilla björn hade nog vaknat ur idet för tidigt...) I alla fall, vi hade motvind hela vägen så vi fick kryssa oss fram. Tanken var att vi skulle lagt till i Lindökroken men så blev det inte. Grabbarna roade sig med att spänna fast sig i fören och bli nerstänkta varje gång vi doppade nosen. Bättre än Liseberg!

Max är en väldigt rolig kille. Vi körde leken "jag tänker på..." Det var Fabians tur och han sa att han tänkte på något han inte gjort sexa han var liten. Vi andra tänkte så det knakade och så sa någon sugit på mammas tuttar. Alla började skratta och Max säger - Ja, men då kan man ju också säga att man tänker på något härligt... Hmm!

När vi andra gick och lade oss tog Flisan sin mobil (och en extra) o h gick och satte sig i servicehuset för att ladda dem, vi hade visst glömt att ta med en 12-volts laddare till henne...

Hoppsan!!!

Väl framme i Sjötorp ville killarna ro ut med jollen. Theo kopplade loss badstegen och råkade glömma bort att man inte kan luta sig mot den då - stod nere i ruffen när jag hörde världens plask och sedan en ledsen Theo som ropade på pappa. När han lutade sig mot stegen föll den ned och vips så gjorde han en frivolt genom luften. Tur att det gick så bra!

Björnen sover, björnen sover...

I sitt lugna bo...

Trodde vi var på Vänern...

Men det ser ut som öppet hav... Coolt! Och vilken dag vi har, alldeles perfekt!

En gast extra

När vi lämnade Kristinehamn fick med oss en extra gast. Välkommen ombord kusin Max! Killarna turas om att spela GameBoy, vi sjunger och har det hur mysigt som helst.
Flisan sover som en björn som gått i ide, efter en snabb frukost försvann hon ner i akterruffen och sover som en stock. Och ingen av oss vill väcka den björn som sover....

Äntligen

Klockan 05.00 ringde klockan! Tänk så lätt det kan vara att gå upp tidigt om man ska göra något roligt. Barnen studsade ur sängarna, förutom Flisan som aldrig gått och lagt sig.
Vi är alla spända på hur detta kommer bli - fem veckor till sjöss - jag är nervös för slussningarna vi har framför oss men Kenneth är inte ett dugg orolig!

Tack kära svärföräldrar för att ni följde med in till Kristinehamn tidigt i morse för att vinka av oss men även för att köra hem vår bil!

Nu kan äventyret börja!!!