OBS! Lånad bild!
Efter en lugn morgon som började kraftig huvudvärk och några timmars jobb stack vi ut till backen. Och ja - idag var det andra dagen i rad som vi faktiskt gick till backen och inte tog bilen. För er som vet hur nära backen vi bor förstår hur lata vi normalt är. Det roliga är att det tar ca 5 minuter att gå till första liften, men enligt Theo tar det två timmar - och det när vi bara kommit halvvägs...
Underbar dag med lagom temperatur och massor med sol, en perfekt dag för skidåkning. Första åket så händer det som jag är mest rädd för av allt i backen - jag gjorde världens vurpa! Jag menar verkligen världens vurpa - skidor, armar och ben överallt! Men det var inte mitt fel... Det kom en nybörjare! I full fart, utan kontroll, och kör rätt in i mig. Där det är hyfsat brant, mitt under stolsliften! Det var snö överallt (jag försvann in i ett snömoln), innanför jackan till och med. Tyvärr så är jag inte alltid så pedagogisk när jag blir riktigt arg, och den här stackars nybörjaren fick höra att "Om man inte kan åka skidor så ska man inte ge sig ut i backen utan skidlärare" Fast med en och annan svordom... När Fabbe och Theo kom fram höll jag på att försöka ta mig upp - inte det lättaste när det är brant... och man är lika vig som en elefant... När jag väl stod på skidorna igen och vi skulle åka ner så var min enda reaktion när barnen frågade hur det gått - "Såg det snyggt ut i alla fall?" Ville ju inte göra en "ful" vurpa inför alla i liften... Öh okej...
Förutom min vurpa så har det varit några underbara timmar i backen, tack för supertrevligt sällskap Tina och Jonas. Killarna är kvar en stund till och jag ska passa på att jobba lite innan det är dags att åka och handla. Livet i Kläppen är helt underbart!