Tretton år

Idag för tretton år sedan vaknade jag med fjärilar i magen. Det var dags för vår bröllopsdag.

Felicia och jag åt frukost och sedan bar det av till Hudfixarn för att bli sminkad och Sara för att fixa våra frisyrer. När det var dags att sätta oss i limousinen för att åka iväg till bröllop var jag hur lugn som helst - det var först när vi kom fram till gården (vi gifte oss utomhus) och jag såg alla släktingar och vänner, då brast det. Tårarna börja trilla! Tänk att jag alltid ska gråta på bröllop! 

Idag firar vi spetsbröllop med att åka till båten och fixa så vi kan sjösätta. 

Älskar dig Kenneth!

Kunde gått riktigt illa....

Oj, idag kunde gått riktigt riktigt illa!

Fick ett samtal på förmiddagen idag, från en lätt skärrad Felicia. Visade sig att hela huset var rökfyllt!

Hon hade stoppat i bröd i brödrosten och gått iväg för att göra sig i ordning för jobbet. När hon kommer ut från toaletten är hela huset fyllt av rök. Felicia hade rusat ut i köket och ryckt sladden. I brödrosten låg förkolnade brödbitar som höll på att börja brinna... Hade hon varit några sekunder senare hade det brunnit... Så otäckt!

När vi pratar ringer Securitas för att berätta att det fått ett röklarm från vårt hus och att de ser att det är tjockt av rök. Förklarade för dem vad som hade hänt och att det inte är någon fara. De var på väg att skicka brandkåren... 

Fick lämna jobbet för att åka hem och vädra huset. Brödrosten kastade jag ut genom fönstret! Röken är borta men det luktar fruktansvärt illa fortfarande. 

Lärdom från detta? Lämna ALDRIG en brödrost som är igång. Och - vårt brandlarm till Securitas fungerar som det ska. Känns tryckt att veta! 

Usch - ryser av obehag när jag tänker på vad som kunde hänt.... och på hur snabbt det går, Felicia hade bara varit borta i ca 10 minuter,,,,

Bästa på länge

På väg hem från jobbet ringde Flisan två gånger och min mamma en gång - medan jag redan var i telefon med en kollega. Givetvis blev jag orolig över att något hänt eftersom de ringde så.

Så fort jag  kunde ringde jag upp Flisan för att kolla vad det var hon ville - och fick bästa överraskningen man kan få...

Hon ville veta när jag skulle komma hem för hon var snart klar med middagen! Tänk er - komma hem till dukat bord och middagen klar! Vilken dröm! 

Och det var det godaste jag ätit på länge! Laxpasta med krämig lax och spenatsås!

Världens bästa och finaste dotter - det har jag det!

Tjejsnack

Tänk att det ska vara så svårt att få till en promenad och fika - det är ju bara 2 mil bort. Men idag var det äntligen dags. Fina Marina och jag hade bestämt att det var dags att ses, gå ut och gå, prata och bara vara. Så stressade hem efter jobbet, fixade maten och sedan åkte jag in till Kristinehamn. Tyvärr sker det alldeles för sällan! Det är så skönt att kunna prata om allt med någon och idag var ingen skillnad mot annars. Barn, män, segling - allt avhandlades! Lite avis på Jörgen och Marina som planerar en långsegling om sju år. Jag skulle också vilja göra en sådan resa, men är lite för feg,,, Ca 25 dagar på Atlanten är inget som lockar,,,, Eller så är det kanske värt det med tanke på allt man får uppleva,,,

En kväll med tjejsnack - det är grejer det! Ser fram emot i sommar, alla kvällar med sittbrunnshäng! 

Bra jobbat!

När jag kom hem från jobbet idag var jag ganska irriterad så jag skyndade mig att förbereda kvällsmaten och sedan bytte jag om och stack ut i spåret. Idag blev det 2,8 km, lufsade fram hälften av det. 1,4 km joggning! Det var det länge sedan jag gjorde! Men gud så dåligt flås jag har! Benen skulle kunna springa bra mycket längre, men flåset... 

Ja ja! Det var i alla fall otroligt skönt och det är med gott samvete jag suttit och kollat på tv:n nu på kvällen. 

Och jag blev på mycket bättre humör :-)

Jag är så stolt över mig själv! Och Fabian var inte ens med idag - han var på fotbollsträning!