Utslagna kämpar

Hemma från Boda Borg hamnade alla barnen framför tv för att sedan se hur många som får plats i bubbelbadet. Vid fem personer var det fullt!
Själv fick jag fixa middag till elva personer. Middagen blev uppksttad, tackar svärmor för receptet! Lyckades lika bra som hon alltid gör!

Familjen annorlunda och Boda Borg

Att se till att elva personer får frukost och blir klara i tid för en dag på Boda Borg är en utmaning i sig. Jag fattar inte hur familjer som alltid är elva personer fixar det! Brukar kolla på Familjen Annorlunda och förvånas över hur lugna föräldrarna alltid är, hur alla ska vara med och fixa ALLT osv. Att leva som en storfamilj i flera dagar får mig att inse att det inte är ett liv för mig.
I alla fall, bara 20 minuter sena kom vi fram till Boda Borg (vilken tur att vi har det i Karlskoga). Klockan var strax efter elva och det var dags att börja kampen. Hela dagen var bokad, med en välbehövlig tacobuffé mitt på dagen.
Lagen bestod av:
1. Jag, Magnus, Anton, Lisa och Fabian
2. Kenneth, Felicia, Andreas, Nathalie, Theo och Jörgen
Efter att ha glidit runt på knäna, klättrat som smidiga katter, hängt på väggar osv slutade det med att lag 2 hade klarat 21 utmaningar och lag 1 21 utmaningar. Båda lagen hade klarat Boda Borgs "Dagens utmaning"!
Stolta, trötta och med värkande kroppar gav vi oss vid åtta på kvällen.

Frukost och taktiksnack

Taktiksnack inför dagens kamp! Vilka kommer att vinna, vilka kommer att förlora? Vad kommer förlorarna att få göra? Och den stora frågan - vilket lag ska Jörgen vara med i? Vad händer idag då kanske ni undrar. Jo, vi ska ta oss till Boda Borg och kämpa hela dagen, efter det åker vi hem och fortsätter kampen med "Så det kan låta"...

Dagen blev bra...

Vaknade vid fyra halv fem i morse av två killar som inte mådde så bra. Den ena klagade på magont á la magsjuka och den andre huvudvärk! Blir trött alla konstiga förkylningar som går.
Gänget delade upp sig och för oss tjejer var det shopping som gällde. Som det ser ut nu så har ingen magsjuka och huvudvärken är borta.
Full aktivitet pågår med bastu och bubbelbad för några, cupcakes bak för andra, Theo vilar framför tv:n med Mange och Lisa och jag dricker cider och tjötar! Så efterlängtat!

Väntar och väntar...

Kommer de inte snart! Har hört frågan flera gånger på en timme! Killarna håller på att längta ihjäl sig efter Mange, Andreas och Nathalie!

@ Stockholm

Framme i Stockholm för kontorsmöte! Stannar inte kvar och är med på kvällsaktivitet den här gången utan jag åker hem igen. Lite tråkigt, men värt det!
Får besök från Eslöv! Underbara Lisa med familj kommer och ska stanna till söndag.

Skadeglädje

Är på väg till Stockholm. Sedan Örebro har jag haft en fartdåre bakom mig som legat alldeles för nära, nästan så han kunde haka fast på dragkroken om jag fällde ut den. Han har haft hur många chanser som helst att köra om. Lite trafik och två filer! Ändå envisades han med att ligga kvar bakom mig. Till sist blev han väl modig nog och körde om. Väldigt fort! Och vad händer lite längre fram - jo, där stod farbror polis och plockade in honom...
Ha, där fick han!

Läxläsning

Dagens läxa bestod av Matte! Theo satt och tränade på multiplikationstabellen och jag minns själv hur tråkigt det var! Led med honom men det får jag ju inte visa! En hemlig läxa låg det också på bordet, gissa om jag var nyfiken... Och är för jag har fortfarande inte fått se den!
Även Fabian läxa, första på jag vet inte hur länge. För hans del var det mattekluringar och de klurade han snabbt ut utan min hjälp.

Och besöket var...

Underbara Mickis och Mattis. Kenneth har hjälpt dem med lite eldragning i deras lägenhet och som tack för hjälpen ville de ge honom en whiskey flaska. Kan lova att det togs emot med glädje! Lite gofika blev det också, före middagen vilket uppskattades av barnen.
Mycket skratt och tokigheter, speciellt Mattis kommentar om Kenneths ålder. Vi fick oss alla ett gott skratt...

Hemligt besök...

Väntar hemligt besök, gissa om de är nyfikna hemma!

Pannkakelunch!

Inte en smula kvar....

Hmm... hemlig beundrarinna...

Kenneth ringde mig när jag var på stan, frågade mig om jag hade skickat ett kort till honom. Vilket hade varit gulligt om jag hade, men nu hade jag inte det! Han berättade då att han fått ett Alla hjärtans dag kort och att det var lite skumt med det... Kortet var adresserat till Kenneth Andersson (vilket han hette innan vi gifte oss, vi tog Åhman efter hans mamma) och det fanns ingen avsändare.
Gullig text, fin teckning längst ned - men ingen avsändare! Får väl se om den kärlekskranka damen gör sig till känna...

Alla hjärtans dag!

Idag är det Alla hjärtans dag! Överraskade familjen med våfflor i hjärtform, små fina paket på tallrikarna, tända ljus!
Blev uppskattat!

Glömde tyvärr att fota, är ju ganska ny på detta med bloggning så har inte riktigt kommit in i att fota allt...

Älskade vovva är borta!

I förrgår upptäckte vi att Fabians älskade gossedjur har försvunnit! Han har haft sin vovva sedan han föddes och den har han släpat med sig överallt! Varenda resa, till dagis varje dag, burit runt på hemma mm. Och nu kan vi inte hitta den! Jag hoppas att den ligger kvar i husvagnen, men kan inte minnas att vi hade med den dit. Fabian gosar inte med vovva varje kväll längre, men ibland! Och jag kan lova att det är darr på underläppen nu när hans älskade gossedjur är borta... Det gjorde ont i mitt hjärta att se honom knipa ihop ögonen, darra med läppen och försöka somna utan det...
Snälla vovva, kom fram igen!

Varför är barn elaka?

Jag blir riktigt förbannad! På barn som inte kan behandla varandra med respekt. Barn kan ju vara rätt elaka mot andra barn, utan anledning. Var drar man gränsen, när blir det mobbning?
Nu kanske ni undrar varför jag tar upp detta ämne men det är så att igår så var jag med Theo till tandläkaren. När han var klar var det ca 1,5 timme kvar till han skulle sluta skolan och när vi satte oss i bilen sa Theo att han inte ville tillbaka till skolan. Att skolan suger! Som han alltid säger! Skillnaden var att nu var han riktigt ledsen. Han ville verkligen inte dit. Bestämde mig för att ta med honom hem för att prata med honom. Min magkänsla sa att allt inte var som det skulle. Efter att ha suttit och hållit om honom en lång stund och pratat om hur viktigt det är att gå i skolan sa han att till och med rasterna suger...
Frågade varför och då började han storgråta, hulkade fram att en kille i klassen är dum med honom. Brukar slita tag i hans kläder och trycka upp honom mot väggen, skrika åt honom. Lugnt frågade jag honom vad han gör när det händer och då tittar han på mig med sina rödgråtna ögon och säger att han försöker att inte visa att han blir ledsen, att han bara väntar ut honom, väntar tills han släpper honom igen!
Alltså, jag blir riktig arg! Varför ska det alltid finnas någon som tror att de kan göra vad de vill, mot vem de vill!
Har meddelat Theos fröken att vi vill prata med henne! Och syrran har lärt honom en del självförsvarsknep...

Kände ni skalvet...

Killarna stack iväg och åkte skridskor på uterinken medan jag fixade middag. En och en halv timme senare hade de fortfarande inte kommit hem, klockan började dra sig mot 20.00 så jag ringde och kollade om jag skulle hämta dem samtidigt som jag hämtade Flisan från sin trädning.
Var ett trött och skadat gäng jag plockade upp! Fabian somnade nog när han satte sig i bilen, Theo höll sig vaken men mer var det inte och Kenneth, ja, han frågade om jag fått samtal från Linköping.
Han hade drattat på rumpan så det small, ena skridskon slog i smalbenet när han landade. Väl hemma visade det sig att benet var väldigt svullet... Hoppas han kan gå i morgon!
Undra om det finns sådana där koner som barn håller sig i när de ska lära sig åka även för oss vuxna, börjar bli lite orolig!

Fikapaus

Idag var det dags för utvecklingssamtal för Fabian. Jag har nog aldrig varit med om någon som varit så ointresserad! Om jag säger så här - i lördags kom hans älskade kusiner hit från Göteborg. De ska bo hos farmor och farfar hela veckan eftersom de har sportlov. Och det är ju skitkul! Så idag kom de och hämtade Fabian på skolan och sedan gick de hem till oss. Och hur kul mamma är jag som då säger att nu ska vi tillbaka till skolan för att prata med fröken...
I alla fall, fanns bara bra saker att säga. Han ligger väldigt bra till i alla ämnena! Himla stolt mamma som självklart sa ja när han frågade om vi kunde köpa med fikabröd hem.

Nya hockeyrör

Dags för skridskoåkning i skolan och givetvis fanns det INGA skridskor som passade längre. Har hur många som helst men i fel storlek. Surt! Var bara att skaffa nya skridskor till Fabian och Theo, jag passade även på att köpa ett par som Flisan och jag kan dela på (ibland är det bra med samma storlek). Japp, har bestämt mig för att ge mig ut på isen jag med. Har inte stått på skridskor sedan högstadiet, och då var det ballerina skridskor och jag var ju hur bra som helst på att snurra, göra piruetter osv... NOT! Har aldrig gillat skridskor. Kallt, ont i fötterna osv. Men men... Kanske kommer älska det nu när jag har hockeyrör jag med!
Överlåter till Flisan att köra in dem!!!

Var ett tag sedan sist

I dag var det dags igen. Övningskörning med Flisan. Körde lite i Örebro och sedan hela vägen hem. Gick otroligt bra! Fick höra att jag påminner om någon som håller i avslappningsövningar, ni har säkert hört den där lugna, mjuka rösten som ska få en att slappna av - och så tar vi ett djupt andetag och föreställer oss att vi är på den lugna platsen... TYP!
Fast mer "Och så saktar vi ner lite och förbereder för högersväng" "Och så kommer vi nu fram till en rondell, vad behöver du göra då" "Och så slappnar vi av i axlarna, annars får du nackspärr"...
När det kom ett gäng med grabbar så försvann koncetrationen en sväng, och vi kom liiite före nära trottoaren. Tur det låg snö så det var mjukt! Råkade även ut för en trevlig bilist som tyckte att han skulle tuta på oss när vi kom körandes på huvudled och han hade kört för långt ut i vägen så fronten stack ut för långt.

Till sista droppen...

Så kan det gå om man absolut ska ha det sista i juicepaketet!