lördag 23 januari 2016

Skön start

O

Igår efter jobbet var det äntligen dags att åka till Kläppen igen. En helg hemma och jag får verkligen abstinens efter backarna, skidåkningen, vännerna - allt. Har för en gång skull haft en lugn start på dagen. Ingen annan vaken, bara jag och tystnad. Eller tystnad och tystnad.... Det snarkas ganska rejält från vissa i familjen.  
Vet faktiskt inte när jag tog det lugnt på morgonen. Normalt studsar jag upp och tar tag i en massa saker. Det sköna med Kläppen är att här finns det inte en massa måsten... Bara tid för mig och familjen.

Men nu är det dags att väcka de andra, äta frukost och sedan dags att åka skidor igen. 

torsdag 21 januari 2016

Nä men varför inte det med


Som om det varit nog idag! Precis när jag somnat ringer Tomas - och talar om att han kört ner i diket!!!!
Per (Tomas pappa) var där men de behövde vår bil. Och vår bil ville inte starta så Lena (Tomas mamma) åkte till oss för att starta vår bil med startkablar. När vi väl var framme hos Tomas hade en granne hjälpt Tomas ur diket. 

Så nu åker jag hem, gör ett nytt försök att sova och värma mig. 

Och jag kommer säkert skratta åt det här någon gång...

21 januari är nu officiellt en riktig skitdag!!!

Skitdag


Vilken skitdag det här blev. Panikstarten i morse avslutades med en bil som inte ville starta. Kall och frusen klev jag av bussen i Karlskoga, vet inte hur chauffören tänkte men värmen var inte på....
Skyndade mig till bilen eftersom jag skulle fixa några saker men när jag skulle starta bilen så ville den inte vara med! Efter några försök gav jag upp, ringde Tomas som kom dit. Kopplade in startkablarna men nej då. Slutade med att hans far fick åka dit och fixa så bilen startade. Nu står bilen hemma och batteriladdaren är inkopplad. 

Och nu ska JAG ladda mina batterier med sömn!

Fy vilken skitdag! 

Ingen bra start


Sitter här längst bak i bussen och andas ut. Jag hann! Ett möte får jag ta på bussen, det andra hinner jag fram till i tid...
Hur blev det så här nu då! Jag som alltid är i tid till möten?!?
Jo - när jag vaknade imorse ser jag att Kenneth ligger kvar och sover, fast han skulle ha suttit på bussen för 30 minuter sedan... Väckte honom, han fick panik och skulle ha skjuts till Degerfors så att han kunde komma med tåget som skulle gå 07.00. Kvart i sju lämnade vi huset... Behöver jag säga mer... Sladdade in vid stationen två minuter i sju!!! 
Sedan var det full fart hem, göra mig klar, se till att kidsen blev klara, in med alla i bilen, till skolan och sedan full fart till busstationen. Samma där, två minuter tillgodo. Parkera bilen och springa till bussen. Tvärstopp - lurarna till mobilen satt fast i dörren. 
Jag hann i alla fall och nu sitter jag här och inser att mitt i all stress glömde jag äta frukost. Tur det finns mackor på jobbet, och tur att jag kan jobba från bussen. 

Djupt andetag, ladda om och förbereda dagen. 



Allmänt