Men jisses, hur kunde vi....

Oj, vilken bröllopsdag det blev idag! Tur att vi har samma intressen här i livet, så inte en av satt hemma och surade...
Lätt svedd i ansiktet, ömma muskler och lagom trött efter ett glas vin sitter jag nu här i soffan och kollar på Eurovision Song Contest. (Många bra låtar i år faktiskt....)

Dagen har varit hur bra som helst, full fart ända sedan i morse. Började med att vi stack in till Kristinehamn till vår båt, fixade lite med den, kollade på om vi ska sätta in en ugn i båten, pratade med goa vännerna Ingela och Jon som fått i sin nya motor nu osv. Killarna han med två glassar också innan det var dags att hoppa in i bilen och åka till Karlstad till brorsan som skulle sjösätta och masta på sin båt. När vi kom dit var det en del fix kvar innan vi kunde börja med påmastningen. Och oj vad jag skämdes när vi väl började. Vet inte vad som hände, men vi får väl skylla på solsting, vätskebrist eller vad som helst... Vad gjorde vi då? Jo, vi lyfta masten fel, höll på att bli hur tokigt som helst. Hade det inte varit för en äldre herre som kom cyklande och som sa till oss att "Ni har aldrig mastat på, det ser jag det". Och då trillade poletten ner - vi lyfte med mastfoten åt fel håll.... Var bara att sänka ner allt, lägga tillbaka på pallbockarna och börja om. Och då gick det givetvis bättre.
Nu sitter masten där den ska och vi har bestämt att det är värt att leja ut påmastning till Bosse för 700 spänn! Så vår båt får nog Bosse både sjösätta och masta :-D

Lagomt sent kom vi iväg från Karlstad, hade det inte varit för polisen som låg framför mig hade jag nog kört betydligt fortare än vad jag gjorde. Vi hade inte hunnit till Parre och klockan hade hunnit bli nästan halv åtta. Gled in på gården strax efter 20.00, smög in till hästarna och så snabbt och tyst som möjligt försökte vi mocka, fixa matburkar och höpåsar. Som tröst för att vi inte varit där fick Parre även två morötter.

Stålbröllop

 

Älskade Kenneth - idag är det vår dag! För 11 år sedan vaknade jag till en dag som var precis lika fin som idag, var så nervös - det var så mycket som skulle ske under dagen... innan det var dags att kliva in i limousinen som skulle ta oss till vårt bröllop. Minns hur samlad jag var, fokuserad - och lycklig!

 

När vi kom till gården vi skulle vigas på, såg alla släktingar och vänner som samlats för vår skull, då kom tårarna. Och de slutade inte rinna förens vigseln var över. (Tack gode gud för vattenfast mascara.)

 

Idag har vi även varit tillsammans i 14 år, har tre underbara barn som vi är så stolta över och ett liv med en massa gemensamma intressen.

 

Jag älskar dig precis lika mycket nu som jag gjorde då!

 

 

Nu ska hon i

Idag är det mycket på schemat. Vi ska in till Karlstad och hjälpa brorsan med sjösättning av hans båt, eller rättare sagt - masta på. Är avundsjuk på honom som redan får i sin båt. Vi ligger fortfarande på land och har en del fix kvar innan vi kan sjösätta vi med. Ovanpå det ska jag hjälpa Flisan med sitt arbete om kvinnomisshandel, till stallet och sedan hade jag även tänkt hinna med att ta fram trädgårdsmöblerna till altanen....

Och så är det ju en alldeles speciell dag idag....

Egen tid

Vaknade strax efter 05.00 av att min kära make drog timmerstockar värre än någonsin, blundande hårt och funderade på att hitta något hårt att slå till honom med. Mina försök att peta på honom så att han skulle vända på sig hjälpte inte alls.Och inte blev det bättre av att solen gassade, rakt in i vårt sovrum, rakt på mitt ansikte. Svor tyst för mig själv över att jag inte dragit ner rullgardinen på kvällen. Som vanligt när jag inte kan sova kollade jag telefonen, hade hört att jag fått meddelande, och inser att det bara är att kliva ur sängen. Dags att låta arbetsdagen börja! Problem med en site i Danmark som var tvunget att lösas innan produktion skulle börja klockan 08.00. Work around var på plats vid 07.59 så det var på håret kan man säga.

I dag var det min tur att ha hand om Parre själv. Så mysigt! Han har inte varit så gosig av sig, men nu börjar han kunna luta huvudet mot axeln och bara stå så. Mysa en stund.
Har bytt ut havret mot kornkross som han hade innan, även pelletsen han fått har jag tagit bort eftersom även den innehöll havre. Så nu får vi se om det blir någon skillnad igen.
Red ner till grannen, till deras ridbana för att träna. Efter ca 40 minuter orkade inte jag mer. Var helt slut. Tips tas gärna emot på hur vi ska mjuka upp Parre. Han går superfint i vänstervarv, men höger är han stel som en pinne. Körde volter och åttor och det är stor skillnad.

Otacksamt jobb

Efter gårdagens ridtur, i ett mycket varmt väder, passade vi på att duscha Parre för första gången. Och han gillade det! Har ju inte duschat honom tidigare så lite oroliga var vi. Passade på att schamponera honom och göra honom så fin. Pälsen glänste och han har nog aldrig sett så fin ut som när vi var klara med honom. Tog in honom i boxen och vad tror ni han gör då. Jo, han börjar krafsa upp strö så det blev fluffigt och sedan lägger han sig ner, rullar runt så hela han täcktes av strö.
Suck! Tack för det Parre!
Nästa gång så blir det att ta ut honom i solen så han får torka ordentligt innan vi tar in honom i boxen.

Nöjd kille

 

Nöjd men trött kille kom hemridandes på pappas axlar vid 22-tiden. Han hade haft en toppendag i frontidsbyn! Paddlat kanot, sett på runstenar, grillat, lekt mm.

Stolt Fabian lämnade över ett jättefint armband som han köpt till sin bror. Theo blev jätteglad. Han hade saknat Fabian hela kvällen. Inte så ofta de är borta från varandra.

Men det mest spännande som hände var när en kompis blev åksjuk och kräktes i bussen, så det rann under stolarna. Fabian hade till och med fått kräks under sin sko....

Ja, vad säger man!

Första egna äventyret

 

Idag var det extra lätt att få upp Fabian! Han skulle iväg så sitt alldeles egna första äventyr - klassresa. Som han längtat efter detta. Det är extra stort att få åka iväg med klassen, i en stor buss, i flera timmar - utan att mamma eller pappa är med. Målet är Falköping och den forntidsby som finns där, Ekhagen.
Matsäck packades i morse, Fabian var väldigt noga med vad han skulle ha med sig, fickpengar och givetvis telefonen med tillhörande lurar så att han kunde lyssna på Spotify i bussen. Ska bli så spännande att höra hur han haft det när han kommer hem ikväll.

 

Nu skäms jag....

Bild: Stall Högåsen

Oj, nu var det länge sedan jag uppdaterade er på vad som händer i våra liv. Sedan vi skaffade Parre rusar tiden fram, och när jag kommer hem på kvällen är jag så trött så min dator åker väldigt sällan fram. Men det ska väl ses som ett friskhetstecken... Betydligt mindre med kvällsjobb och mer tid med familjen. Eller delar av den, den del som följer med till stallet vill säga.
Kenneth och jag har fått dela upp oss för att hinna med allt, jag tar stallpass med barnen och han tar hand om båten. Ett himla farande fram och tillbaka mellan stall - Kristinehamn och hemmet. Vi har ju bara en bil och lite lata är vi när det kommer till att cykla till stallet. tar ca 30 minuter om det inte blåser motvind - för då tar det minst 45 minuter.... Speciellt om vi cyklar Flisans väg som är betydligt längre men plattare än min väg.

Tänk att skolan snart är slut! Jisses vad fort det går! Har svårt att fatta att Fabian ska sluta 3:an om bara några veckor, inga mer barn på lågstadiet. Känns lite overkligt. Aldrig mer Rävåsen! Med fyra barn blir det ju några år som vi sprungit där på skolavslutningar, olika teatrar osv. Kommer sakna den underbara skolan.

Idag var det min tur att få pyssla om Parre själv, och givetvis såg jag fram emot en underbar ridtur i solen. Men av någon anledning så var Parre alldeles nipprig. Dansande fram över vägen, kändes som om vi försökte oss på ett balettpass till häst! Och rädd var han för allt! Blåsten, sin egen skugga, gräs som fladdrade - allt. Livrädd blev han för stallkompisen Birk, som fick honom att hoppa sidledes, ner i diket mm. Att jag höll mig kvar var ett under. Tillslut gav jag upp, insåg att det inte skulle bli en trevlig ridtur. Ni som har häst, eller erfarenhet av hästar - kan det vara havret som ställer till det? Vi började ge honom havre för en vecka sedan (bytt ut ett mål om dagen till havre/lusern).