Ett spår av oss

Ja, det här blev ju inte som planerat.... Efter ca tre timmar i bilen kom vi äntligen hem runt lunch. Var inte den roligaste bilresan vi varit med om. Jag körde, Fabian satt fram, Kenneth och Theo i baksätet. När det var dags för Theo att kräkas åkte rutorna ned så vi inte skulle känna lukten, Fabian höll för öronen och Kenneth knöt ihop kräkpåsen och slängde ut den. Ja jisses! Ett spår har vi lämnat efter oss från Kläppen hela vägen hem.

Planerna med långbord med bästa Diana och Alexander och deras barn blev inte av, men, middagen vi hade planerat för Sälen har vi lika bra ätit hemma - även om det blev så mycket tråkigare.

Själv har jag en vit kväll då magen rumlar på mig, men det gör den alltid bara någon säger magsjuka. Hoppas verkligen att ingen mer blir sjuk. Om vi klarar oss och om vi hittar en chaufför åt Flisan i helgen så kanske vi åker upp på fredag.  Follow my blog with Bloglovin

Neeej

Vilken natt! Har sovit ca 2 timmar... Började med att Fabian fick växtvärk, först i ena benet och sedan i andra benet. Stackarn, så ont hade han. När vi väl lyckades somna vid fem tiden så gick det inte lång stund innan Theo skrek från sin säng. 

"Mamma, jag måste spy"

In med honom på toan och så drog det igång. Kräk och diarré. Det som jag hatar mest i hela världen! Och nu får vi det när vi är i husvagnen. Hur stor är chansen att vi ska klara oss, vi andra. Eller ska jag säga hur liten... Follow my blog with Bloglovin

På väg

Bilen fullpackad för några dagar i fjällen. Ska bli så skönt att komma till Kläppen, bara vara. Inga måsten! Och massor av skidåkning. Som vanligt ska det nya året firas in i Sälen. Tyvärr fick vi lämna Flisan hemma eftersom hon ska jobba och så måste ju någon ta hand om Parre. 

Ska bli så kul att åka skidor igen. Fast med min träningsvärk kommer det inte bli så skönt... Och värre lär det bli efter första dagen i backen. Brukar alltid upptäcka muskler jag inte nyttjar resten av året. 

3-rätters för 21

Igår firade vi Flisan 18 år! Började dagen med att tidigt åka till stallet och rida. Och jag red för första gången sedan vi bytte stall. Det var så roligt! (Och idag har jag världens träningsvärk i benen...).
Först ut efter stallet var släktkalas. Brorsan och Åsa kom även med sina barn, har inte sett dem på så länge. Blev ju inget julfirande i år heller eftersom Micke och Åsa smet iväg till Fuerteventura.
Efter att mina och Kenneths föräldrar åkt hem satte arbetet igång med att fixa till kvällens fest för Flisans klasskompisar. Micke och Åsa stannade kvar, så himla trevligt, och tur var väl det för det skulle fixas 3-rätters middag för 21 personer. Micke stod för matlagningen och vi andra serverade och plockade undan.

När gänget väl dragit vidare till Statt, Micke och gänget åkt hem var det dags för mig och Kenneth och förbereda för att nattgäster. 12 personer skulle sova över.... Upp med madrasser, ut med bäddsoffan och en lapp med hur många som skulle sova var. Själv valde vi att sova i tv-rummet - låta alla onyktra sova en våning upp. Var inte den bästa natt sömnmässigt... Men men
Passade även på att röja undan innan vi lade oss för att sova. Så Flisan och gänget skulle slippa det när de vakande.

Dagen har tillbringats på soffan, kollat på film och sovit middag. Välförtjänt av det om jag får säga det själv.

Hoppas din dag var bäst, älskade Flisan!

 

Vackra fina DU

Älskade Felicia, idag är det precis 18 år sedan du föddes! Som jag hade längtat, väntat, undrat hur du skulle se ut. Att de skulle bli en liten flicka visste jag redan, fråga mig inte hur - jag bara visste att det var en liten prinsessa jag bar på. När du väl kom och jag såg ditt fina ansikte, dina vackra ögon fylldes jag av en sådan villkorslös kärlek, det finns inga ord som kan beskriva den känslan. Jag visste i samma sekund som du föddes, som jag tittade på dig, att min själv, mitt liv, mitt hjärta och min kropp skulle andas och leva för dig.
Älskade Felicia, så mycket skratt och glädje jag fått uppleva med dig. Du är så fylld av omtanke, livslust, talang, din själ är så ren och vacker! Varje dag tackar jag för att jag fått dig, även de dagar när vi är som hund och katt. När vi bara fräser åt varandra..

Jag vet älskade Felicia att vad du än bestämmer dig för att göra så kommer det bli bäst! Bara för att du är en så vacker person, som hyser så mycket omtanke och ödmjukhet för andra. Var noga med att bevara detta, låt dig inte påverkas av världen, låt det inte göra ditt hjärta hårt och kallt.

18 år och redo att ge sig ut i livet, skapa din egen historia, din framtid, stå på egna ben. Men jag vill att du ska veta att vart livet än tar dig, vart du än är - så kommer jag alltid vaka över dig, finnas vid din sida, slåss för dig, kämpa för dig. Fånga dig när du faller, stötta dig i allt.

Och Felicia, kom ihåg att du är värdefull och att du duger som du är. Låt ingen få dig att tro något annat!

Felicia, jag älskar dig mer än livet! Du är den vackraste och bästa dotter en man kan ha!

Lite mer...

Två dagar före julafton föll jag för Flisans bedjande blick och kramar, en tur in till Örebro och Marieberg skulle det bli. Inte för att köpa julklappar utan för att hitta en klänning hon kunde ha på julafton och sin 18-års fest. Men först skulle vi stanna till på stan och lämna in paket på posten. När vi skulle åka iväg så hoppade jag högt när en kille bankade på rutan och hysteriskt pekade framför bilen. Hjärtat slog i 180 och jag trodde att nu hade jag kört på någon.... Visade sig att det var en punktering på vänster fram... Puh! Snabbat samtal till Kenneth och han kom med lilla bilen och däcket kunde bytas ut mot reservdäcket. Och vi kunde ge oss av till Örebro.

 

 

 

Syskonkärlek! Det är fint det! Trötta killar slocknade i soffan i väntan på att dagen skulle ta slut så de kunde vakna till julafton.

 

Julafton, tyvärr blev det inte så mycket fotograferande. Flisan och mormor inled kvällen med lite prat om framtid, fester osv. Käns så bra att de har så fin kontakt.

 

Mellandagsrea! Fy vad jag ogillar det! Men, svag som jag är för min dotters bedjande blick så hoppade vi in i bilen för att ge oss av till Marieberg. Syns kanske inte så bra, men det var kö hela vägen från det att vi svängt ut på motorvägen. Kände huvudvärken komma smygande och jag ville bara vända och åka hem. Men - vi hade tur och hittade en parkering på en gång. Skyndade oss in och köpte skor, lämnade tillbaka ett spel, köpte present till Flisan. Skulle även lämnat tillbaka kläder på Kapp Ahl - men med 158 personer före mig i könvände jag på klacken och vi åkte hemåt. Till en mysig kväll hos mina föräldrar.

 

I morgon fyller Flisan 18 år. 18 år - shit vad tiden går fort! Och med anledning av det så var det besök på banken idag. För att fixa med hennes konton, internetbank osv. Fick vänta en stund och då passade Kenneth på att rita en julteckning. Stolt signerade han den när han var klar.

 

 

 

Tillbaka

Nu var det länge sedan jag skrev något. Det beror helt enkelt på att jag inte haft tid eller något att skriva om. Hamnade i ett läge där jag funderade mycket på vad jag skriver om, vem som läser det osv. Jag har ingen nischad blogg som handlar om mode, sport, politik eller liknande, utan den är mer som en dagbok där jag delar med mig av vad som händer i våra liv, vad vi gör osv. Så mina vänner och släktingar som vi inte träffar dagligen ändå får vara en del i vårt liv. Och efter ett tag kom jag fram till att jag ska fortsätta min blogg på precis samma sätt som alltid. Med att dela med mig av oss och vad vi gör.

Under några veckor skruvade vi möbler så knän och ryggar värkte, och tillslut blev vardagsrummet klart. Lagom till första advent. Jag älskar mitt nya vardagsrum - så fint med vita möbler.

December gick fort och det blev dags för Lucia. Eftersom Theo går i årskurs 6 så var de dem som lussade för skolan och föräldrarna. Vet inte vad det är men en tår trillar alltid när jag ser ett Lucia tåg. Så vackert.

Det skulle även firas Lucia i stallet och hästarna gjordes i ordning. Parre sprejades med glittersprej, flätor och rosetter i manen, glitter på pannbandet.

Flisan var Lucia och det var så fint att se.

Jag var själv med i Lucia tåget som tomte, ledde en liten shettis. Hela ridhuset var fullt av nära och kära - supermysigt!

Vi var även bjudna på julspel som hölls av Fabian och hans klasskompisar. De var så duktiga! Fabian hade en talroll och dagen till ära hade han tappat rösten. Så när det var hans tur att prata så var det med en mycket hes och bräkig röst han väste fram att de kommer från Österns land.

Skolaavslutningen var mycket efterlängtad - det har varit en lång höst och killarna var väldigt trötta på slutet. Som vanligt firas avslutningar med dans och sång, där alla klasser och lärare uppträder. En show jag aldrig missat. Var på plats i år med och som vanligt gick vi och fikade efteråt.

Fabian och resten av 4-orna sjunger in julen!

Och till sist... En riktigt God Jul och god fortsättning från oss

 

Fryser och trött

Så sitter jag här, i bilen och väntar på att Flisan ska komma ut så vi kan åka till stallet. Japp, dags för stallhelg. Igår hade jag turen att få ligga kvar under täcket, men inte idag. 

Rustad för kyla är jag redo att fodra och släppa ut 18 hästar. Sedan får det nog bli soffan, filt och film. 

Vad säger din flickvän?

 

Tack Fredrik, för dagens skratt! Tårarna rann!

Ogillar starkt

 

 

Vet ni vad jag ogillar! Starkt!

Det är när man ringer på dörren, inte bara en gång utan en miljon gånger.

När någon konstant trycker på ringklockan tills någon öppnar.

 

Flisan är en sådan! Hon älskar att ringa tills man öppnar dörren. Och idag när vi kom hem så ringde jag på, en gång. Genast började hon Flisan trycka febrilt på den stackars klockan. Försökte skydda den med min hand, men det slutade nästan med stukade fingrar. Och en vinst till Flisan.

 

Ringklockan ska studeras, kanske jag kan ändra ringsignal på den, så det vara ringer en gång...

 

Dörrklockekrig har startat!

Myspys

 

Mysfaktorn är hög i vardagsrummet! Gillar nya möblerna och längtar tills vi hittat det sista vi letar efter. Det bruna skåpet ska bytas ut, ett litet vitt bord till fåtöljerna och sedan är vi klara. Nästan! Att duka i vardagsrummet varje kväll, tända ljusen och äta middag där istället för i köket, ger ett helt annat lugn. Ingen stress från matbordet, utan vi sitter och pratar eller avslutar med lite familjespel.

 

Vad händer hos oss annars då? Kenneth är ute och reser i stort sett hela tiden. Stockholm, Riga, Kiev, Indien och allt vad det nu är. Har slutat fråga när han är borta, blir mer en fråga om när han är hemma istället. Tur att jag inte reser så mycket som jag gjort förr om åren.

 

Flisan och jag tillbringar de flesta kvällarna i stallet. Det är så kul att se hur duktig hon börjar bli med Parre, vilken resa de gjort tillsammans. Från att inte kunna ta vänster galopp alls, får hon nu honom till det. Han ligger inte ner i kurvorna längre och traven har även den lugnat ner sig. Stolt mamma!

Går vilt till

Vet inte om ni minns, men när jag jobbade på Pulsen hade jag en förmåga att hela tiden stöta på alla möjliga vilda djur på vägarna - rådjur, älgar, grävlingar mm. Alla skulle vara på vägen samtidigt som mig. Skojade om det och sa att det nog var min S80 som djuren drogs till, men jag får nog backa på det och säga att det är nog mig de dras till...
När jag kom hem idag efter att ha hämtat Flisan i Kristinehamn gick det vilt till. Körde ner bilen på vår nerfart, kliver ur och blir nästan påsprungen av en älg! Samma jädra älg som var hos oss för några veckor sedan. Tror jag i alla fall... Älgen drog upp på andra sidan av huset och precis som jag kom upp till gatan för att se vart den tog vägen kunde det gått riktigt illa. Hann vinka till en bil som saktade in precis när älgen sprang ut på vägen. Kunde gått riktigt riktigt illa!

Känns som om alla djur dras in till stan - efter vägen till stallet är det minst 20 rådjur som titt som tätt skuttar över vägen. Såg faktiskt en helvit idag! Och hjortar springer det här med.
Kanske är dags för oss att flytta ut i skogen, så kan djuren flytta in till stan.

Att göra en Runar lockar mer och mer för varje dag...

En dag i molnet

Sitter och avverkar en massa mail innan eventet  startar. Känns som om jag inte riktigt har tid med detta...

Vad står på agendan idag - cloud strategies! Får se om det ger något. 

Dags igen

Så var det dags igen. Väskan packad, nu kan taxin få komma. Tåg till Stockholm för att imorgon deltaga på ett management event. 

Hade helst krupit upp i soffan under en filt...

En bit på väg

Så, efter en helg med skruvande ser ni resultatet. Men det är inte klart än. Några gamla möbler ska målas, annat ska till mina föräldrar, fåtölj eller två ska dit. Och sedan den stora frågan - ska det äntligen komma upp gardiner... Och ska det gamla pianot skickas till tippen...

Nu ska det skruvas

Oj, en timme på Ikea och bill och släp blev fullt av platta paket. Och givetvis lite servetter...

Vi vet vad vi ska göra ikväll i alla fall 

Vinnarskalle

Undra vem som Fabian har fått sin vinnarskalle ifrån...

 

 

Killarna tränar tennis två gånger i veckan nu och älskar det. Utöver det så bokar de i alla fall en tennisbana per vecka för att träna lite extra. I söndags körde de lite match och som ni kan se så vann Fabian. Vill inte se honom förlora...

Det är så kul att se dem spela, de har lärt sig så mycket på kort tid. Och deras segerdans som de kör när de vinner en boll är obetalbar.

 



Skrämmande

Även på jobbet måste man ha roligt (vilket vi alltid har i och för sig...)

Men igår var det extra roligt! Dags för årets Halloween firande och tävling mellan avdelningarna - vilka som är mest utklädda! 

Försökte få mina killar att klä ut sig men lyckades inte så bra... Får jobba på det till nästa gång. Jag älskar ju att klä ut mig - speciellet när det är Halloween.