När vi kom till stallet idag, redo för att tillbringa timmar i hagen, i spöregn, för att få på Parre en grimma visade det sig att hagen var tom... Alla hästar var inne, även Parre.
Bästa tjejerna hade fått in honom när de skulle ta in de andra hästarna.
Fick mig en mysstund med honom igen. Klappade om honom, kollade igenom honom, gav honom mat. När jag lämnade stallet rann tårarna igen...
Fy vad tomt det kommer bli...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar