Sorg!
Idag var det en tung dag. Dagen då Parre togs bort...
Vi åkte ut till stallet på morgonen, gav honom lugnande pasta och jag stod och borstade på honom tills han blev slö. Varje tag jag tog kändes hemskt, som ett svek mot honom. Men jag vet att det var det bästa för honom. När det var dags ledde jag ut honom till en liten plats med gräs, där han fick beta ända in i det sista. Det var ett bra slut för honom! Ett fint slut!
Älskade Parre, vi saknar dig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar