Mot hemmahamn

Oj Oj Oj vilken dag det varit! Mina muskler är stela från att krampaktigt hållit fast i Fabian och Theo! Den behagliga turen vi skulle ha från Mariestad till Kristinehamn förvandlades efter ett par timmar till en mindre trevlig tur, med 15 s/m, vågor från alla håll, hagel, regn och kraftiga vindar som sög tag i hela båten. Under turen tänkte jag flera gånger att nu välter vi, nu åker vi runt! Men jag vet ju innerst inne att det inte händer – men jag tycker det är läskigt när båten lutar så mycket att man nästan trillar över! Theo älskade det, Fabian grät och ville hem! Kenneth kände sig som en kung där säkert stod och togs oss hem! Vågorna sköljde över honom! Ja herregud, vilken resa! Jordenrunt segling – nej, tror inte det! Jag kan flyga ner med kidsen, och möte upp i ett varmt land! :-D