Flera gånger under dagens seglats från Dalbergså till Spiken har jag tänkt "Varför gör jag det här, det är mycket tryggare på en campingplats". Innan vi stack i morse kollade vi vad det skulle bli för väder och det skulle blåsa som mest 8 m/s. Micke var redan på väg från Vänersborg. Efter att ha seglat i ett par timmar med vågor som var ca 1,5-2 m höga meddelade Micke att de går in i hamn, den vi nyss lämnat. Vi valde att gå vidare eftersom det var lika långt dit som tillbaka, och prognosen sa nu ca 10 m/s vid Naven. Men vad vi blev lurade! Vågorna blev större, men vinden höll sig på en bra nivå. Inombords var jag skiträdd, men det kunde jag inte visa barnen som satt ihopkrupna i sittbrunnen och letade efter tecken på att nu är det farligt. Började leka att vi var på ett tivoli med världens största Flumride. Allt för att de skulle bli lugna. När de stora vågorna kom och kastade omkring oss som en vante var det bara att skicka upp ena armen (den andra höll jag fast oss med) och skrika precis som vi gör när vi åker karusell. Bara det att vi fick vågor på ca tre meter, då var det INTE roligt! Det var ca 30 min före Navet. Det var en rejäl utmaning att leta efter grundprickar och farledsmärken. Samtidigt som vågorna slog mot klipporna! Precis vid Navet hör vi en smäll, det var jollen som slet sig. Fästet på jollen gick sönder! Tänk att det kan låta så mycket! Vi beslöt snabbt att låta jollen försvinna (den hade redan drivit 10 m), ville inte riskera att åka in i klipporna. Tänkte på hur snabbt en människa skulle försvinna om den åkte i, kände mig alldeles iskall inombords - nu ville jag verkligen in i kanalen. In i trygghet!
Efter en stunds letande hittade vi det vi sökte efter och vi kunde ta oss in i kanalen, just då blåste det ca 16 m/s och vågorna som kom var tre meter höga. Så liten har jag aldrig känt mig. Nu ligger vi tryggt förtöjda vid Spiken och efter att ha belönat barnen med glass före maten och godis i stora lass till kvällen somnade vi allihopa.
Havet släng dig i väggen, Vänern är tusen gånger värre!
Several times during todays sail from Dalbergså to Spiken, I thought "Why am I doing this, it is much safer at a campsite." Before we left this morning we checked what it would be for weather and it would blow most 8 m / s. Micke was already on its way from Vänersborg. After a couple of hours with waves that were 1.5-2 m high Micke informed us that he goes into port, the one we just left. We decided to go ahead because it was just as far to go back to continue to Navet, and the forecast said now about 10 m / s. But that was a big wetherlie! The waves got bigger, but the wind remained at a good level. Inboard, I was scared shitless, but I could not show the kids that sat in the cockpit, looking for signs that it is now dangerous. Started playing that we were at an amusement park with the world's largest waterslide. All so that they would feel safe. When the big waves came and threw around us like a glove, I lifted one arm (the other one I used to hold on to the boat) and scream just as we do when we go on a ride. When we got waves of about three meters, then it was NOT fun! It was about 30 minutes until Navet. It was a real challenge to look after groundmarks and fairway marks. While the waves beating against the rocks! Just at Naven we hear a bang, it was the dinghy. The bracket on the dinghy broke! Couldn't believe that it may sound so much! We decided quickly to let the dinghy disappear (it had already driven 10 meters), did not want to risk going into the rocks. Thought about how quickly a person could disappear if it went in, felt very cold inside - now I really wanted to enter the canal. Into safety! After a while of searching we found what we were looking for and we were able to get into the canal, just when it was blowing about 16 m / s and the waves that came was three meters high. I have never felt smaller. Now we are safely moored at Spiken and after rewarding the kids with ice cream before dinner and candy in big loads for the evening we went to sleep everyone. Ocean is nothing compares to the lake Vänern, it is a thousand times worse!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar